[-ta`-el.-ta´-]
substantiv,
best. f. ~, plur. ~ el. diktamina, n-genus äv. neutr.
dikt·am·en●uppläsning av text för ordagrann nedskrivning
t.ex. (särsk. förr) på kontor el. vid rättskrivningsövning
pedag.tid.skriva efter diktamenta diktameneleverna hade just haft diktamen och rättade varandras skrivningardiktamen (av ngt) (för ngn)sedan 1795till diktera