Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
dilett·ant·en●person som sysslar med ngt utan att ha nödvändig sakkunskap
särsk. på ngt konstnärligt el. vetenskapligt område
psykol.yrk.JFRcohyponymklåparecohyponymamatör
som målare var och förblev NN dilettanten dilettant (i/på ngt)sedan 1805av fra., ita. dilettante med samma betydelse; ur lat. delecta´re ’glädja (sig)’