Svensk ordbok 2009, webbversion

dimm`ig adjektiv ~t dimm·ig●in­svept i dimma admin.pedag.psykol.SYN.synonymdimhöljd JFRcohyponymdisigcohyponymtöcknig ett dimmigt landskap○äv.som ut­märks av före­komst av dimma en dimmig novembermorgonvädret var dimmigt hela dagen○äv. bildligt, spec.intellektuellt o­klar hon hade ytterst dimmiga före­ställningar om vad de sysslade med○spec. äv.yr, om­töcknad hon kände sig febrig och dimmigefter en flaska vin kände han sig ganska dimmigsedan 1472–86; 1826 i bildlig bemärkelseSpeculum Virginumfornsv. dimbogher