Svensk ordbok 2009, webbversion

diopter [-åp´-] substantiv ~n dioptrar di·opt·ernan­ordning för insyftning av (av­lägsna) före­mål i princip bestående av ett tunt före­mål och en smal öppning, monterade på visst in­bördes av­stånd optik.spec. om en siktanordning med hålsikte för gevärJFRcohyponymkorn 3cohyponymsikte 1 sedan 1690av grek. diop´tra med samma betydelse, eg. ’ngt som man ser i­genom’; jfr optik