Svensk ordbok 2009, webbversion

direk`tkontakt substantiv ~en ~er di·rekt|­kon·takt·enkontakt utan förmedling direkt mellan två före­mål el. före­teelser af.virus över­förs genom direktkontaktdirektkontakt mellan de o­lika av­delningarna är önsk­värddirektkontakt (med ngn/ngt), direktkontakt (mellan ngra)sedan 1958