verb ~de ~t
dirr·ar●darra
särsk. om ton el. spända nerver
mindre brukl.musikpsykol.dagsländan dirrade över ängarnadirrasedan 1891jfr da. dirre ’darra’; ljudhärmande; jfr darra
Subst.:vbid1-135531dirrande,
vbid2-135531dirrning
Och dirra, darra, dirra, var sträng på min gitarr!Evert Taube, Oxdragarsång (i Svärmerier, 1946)