Svensk ordbok 2009, webbversion

disposition [-∫o´n] substantiv ~en ~er dis·pos·it·ion·en1rätt att an­vända ngt dvs. nyttjande­rätt men vanligen inte ägande­rätt af.JFRcohyponymförfogande dispositionsrättvåningen står till din dispositionjag står till disposition hela dagen(till ngns) disposition, disposition (av ngt)sedan 16262fast­lagd ordning eller organisation av ngn samman­satt före­teelse af.bok.pedag.dispositionsövninglägenhetsdispositiongöra en disposition till upp­satsenav­handlingens disposition var rent kronologiskbyggnadens inre disposition var den enklaste tänkbaradisposition (av ngt)sedan 17073planmässig åt­gärd af.militära dispositionersedan 16454naturlig mot­taglighet spec. för sjukdomar med.JFRcohyponymanlag 2cohyponympredisposition han har disposition för tand­stendisposition för ngtsedan 17275(före­liggande) till­stånd hos ngn eller ngt mentalt el. fysiskt mindre brukl.med.psykol.JFRcohyponym2form 4 sångaren var vid ut­märkt disposition(vid ADJ) dispositionsedan 1628