Svensk ordbok 2009, webbversion

distink´t adjektiv, neutr. ~ di·stinktsom har lätt ur­skiljbara konturer admin.af.MOTSATSantonymdiffus JFRcohyponymklar 1 ett distinkt mönsteräv. ut­vidgattydlig, lätt ur­skiljbar distinkta färgeren distinkt rösten distinkt lukt av tvätt­medeläv. bildligtredig klara och distinkta frågorsedan 1650av lat. distin´ctus ’skild i­sär’, till disting´uere ’sär­skilja; av­skilja’; jfr distingerad