Svensk ordbok 2009, webbversion

dit adverb ●till den platsen som fram­går av samman­hanget rum.MOTSATSantonym1hit ditresahon hade all­tid varit ny­fiken på Kina, och äntligen kunde hon resa dit○äv. i fråga om tidsförhållandentill den tid­punkten som fram­går av samman­hanget dittillsföre jul måste vi vara klara, och det är bara tre månader dit○äv. bildligttill den slut­satsen eller det förhållandet som fram­går av samman­hanget just det, det var dit jag ville kommadet hör inte dit att hon har ett trassligt privat­liv○äv. med funktion av bisats­inledare (s.k. relativt adverb)till vilken den plats dit hon kom var mycket o­gästvänlighit eller ditse1hit hit och ditse1hit trilla ditse1trilla 1 sedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. þit, trol. samman­dragning av þi, böjnings­form av þät ’det’ och at ’åt, till’