verb ~de ~t
doc·er·ar●ofta pres. part.
tala omständligt och i undervisande ton
komm.han börjar alltid docera när han kommer in på sitt favoritområdedocerasedan 1802; 1668 i bet. ’undervisa’av lat. doce´re ’lära, undervisa’; jfr doktor, doktrin, dokument
Subst.:vbid1-136546docerande