Svensk ordbok 2009, webbversion

doktri´n substantiv ~en ~er doktr·in·ensystem av principer som ut­gör grund­val för handlande särsk. i politiska och militära frågor af.pol.JFRcohyponymdogmcohyponymtes BushdoktrinenTrumandoktrinenen ekonomisk doktrin som ut­pekar inflationen som huvud­orsak till krisendoktrinen om det begränsade krigeten doktrin (om ngt/SATS)sedan 1844av lat. doctri´na ’under­visning; vetenskap’, till doce´re, se docera