Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
doktr·in·en●system av principer som utgör grundval för handlande
särsk. i politiska och militära frågor
af.pol.JFRcohyponymdogmcohyponymtes
BushdoktrinenTrumandoktrinenen ekonomisk doktrin som utpekar inflationen som huvudorsak till krisendoktrinen om det begränsade krigeten doktrin (om ngt/SATS)sedan 1844av lat. doctri´na ’undervisning; vetenskap’, till doce´re, se docera