[då´v]
adjektiv ~t
1som är klanglös och har låg tonhöjd
om ljud
admin.det dova åskmullret i fjärransedan 1785trol. av lågty. dof ’döv’; jfr duven, döv
2obestämt obehaglig och olycksbådande
om känsla, stämning o.d.
psykol.en dov smärtadet dova missnöjet bland befolkningenett dovt hat mot förtryckarna○äv. om luft m.m.tryckande
som före ett åskväder o.d.
luften var dov och mycket hetsedan 1842