Svensk ordbok 2009, webbversion

dramati´k substantiv ~en dram·at·ik·en●samman­fattningen av (alla) dikt­verk i dramats form i all­mänhet el. av viss författare litt.vet.rum.scen.tid.JFRcohyponymepikcohyponymlyrikcohyponymprosa världsdramatikStrindbergs dramatik○äv. all­männare, särsk. i pedagogiska samman­hangskapande dramatik i skolan○äv. bildligt(stämning eller känslor till följd av) spännande eller upp­skakande händelse(förlopp) det var en hel del dramatik innan barnen åter­fanns o­skaddamatchen bjöd på stor dramatikdramatik (om ngn/ngt/SATS), dramatiken (kring ngn/ngt/SATS)sedan 1780; 1886 i bildlig bemärkelse