Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
dratt·ar●ramla
på grund av slarv el. fumlighet
vard.Nolldratta omkullhon drattade i sjöndratta ngnstanssedan 1862sv. dial. dratta ’spilla; droppa; gå långsamt; falla’; gemens. nord. ord; jfr 1tratta 2
Subst.:vbid1-137656drattande