Svensk ordbok 2009, webbversion
dresse´ra
verb ~de ~t
dress·er·ar●metodiskt öva in (viss färdighet) hos
djur
zool.JFRcohyponymöva 2cohyponymträna 2
hunden är dresserad att räcka vacker tass○äv. bildligtöva in själlös disciplin hos
de hårt dresserade barnen skötte serveringen perfektdressera ngn/ngt (till ngt/att+V), dressera ngn/ngt (att+V)sedan 1733av fra. dresser med samma betydelse, eg. ’räta, göra rak’; till lat. direc´tus ’riktad framåt’; jfr adress, direkt
Subst.:vbid1-137693dresserande,
vbid2-137693dressering;
dressyr