Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
drev·et1grupp människor eller hundar som driver villebråd mot jägare vid jakt
jakt.rum.tid.yrk.drevet kom allt närmare○äv. om själva handlingenJFRcohyponymjakt 1
drevet går○äv. bildligt om intensivt (ibl. integritetskränkande) faktasökande av journalistermediedrevsedan 1750till 1driva
2drivande kugghjul
tekn.sedan 1718samma ord som 1drev 1
substantiv ~et
drev·et●gammalt utrett tågvirke som används till tätning
av springor m.m.
matrl.drevhammaresedan 1472Kämnärsräkenskaper i Stockholms stads skottebokfornsv. drif, till driva ’täta springor’; samma ord som 1drev 1