Svensk ordbok 2009, webbversion

dri`vhus substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en driv|­hus·etbyggnad med väggar och tak av glas (eller annat genom­skinligt material) för odling av växter i mer passande klimat så­som högre temperatur och luft­fuktighet; anv. för att på­skynda växternas ut­veckling nu­mera ej i fackmässiga samman­hangrum.trädg.SYN.synonymväxthus drivhusvärmetomaterna var odlade i drivhusofta bildligtsärsk. i sammansättn. miljö som främjar snabb ut­veckling och goda prestationer drivhusatmosfärsedan 1722