Svensk ordbok 2009, webbversion

droppe [dråp`e] substantiv ~n droppar dropp·en●liten, nästan klot­formig vätskemängd som hålls samman av yt­spänningen fys.blodsdropperegndroppevattendropperegnet föll i tunga droppar○äv. all­männaremycket liten vätskemängd spec. om medicin hon har aldrig smakat en droppe starktfem droppar kaffe till baradr NN:s beska droppar○äv. om före­mål med liknande formsnödroppe○spec. om knoppformig detalj på friser, gesimser o.d.dropplist○äv. bildligt i ett ut­tryck för att tömma ut alla upp­tänkliga resurserspriten gick åt till sista droppende mjölkade projektet till sista droppenen droppe (ngt), en droppe (av ngt)det var droppen (som fick bägaren att rinna över)det var den sista på­frestningen som krävdesför att tålamodet skulle brista e. d.​ han hade länge tänkt sluta röka och pris­höjningen på tobak var droppen som fick bägaren att rinna över droppen urholkar steneni­härdighet ger så småningom resultat​ hon tvekar inte att försöka om och om i­gen i vetskap om att droppen ur­holkar stenen en droppe i haveten förhållandevis mycket liten mängdofta om otillräckligt bidrag e. d.urspr. bibl.​ de arbets­tillfällen som turismen ger är bara en droppe i havet efter­som tusen­tals människor går arbets­lösa i regionen kämpa till sista droppenkämpa tills alla krafter är slut​ laget kom sist, men spelarna hade i alla fall kämpat till sista droppen sedan 1385Klosterläsningfornsv. drupi, dropi; gemens. germ. ord, bildat till drypa