Svensk ordbok 2009, webbversion

drottning [dråt`-] substantiv ~en ~ar drott·ning·en1(titel för) hustru till kung samh.yrk.kungen och drottningen var när­varande vid in­vigningen○äv.kvinnlig regent Elizabeth II, Eng­lands drottning○äv. bildligt om den främsta in­om ngn grupp kvinnorbystdrottningskönhetsdrottningbalens drottning○äv. om den starkaste schack­pjäsenvit förlorade drottningen och gav genast upp(ngts) drottning, drottning (av ngt)blommornas drottningrosen​ blommornas drottning är en gammal symbol för kärleken nattens drottningen kaktus­växt med vita blommor som var och en bara blommar under en nattsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. drotning, till drotin, se drott 2fruktsam hona hos samhälls­bildande insekter som bin, myror, termiter etc. zool.bidrottningsedan 1728