Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
dryft·ar●allvarligt och grundligt diskutera
i relativt formella sammanhang
komm.JFRcohyponymdebatteracohyponymresoneracohyponymöverlägga
styrelsen dryftade frågan på ett extrainsatt mötedryfta ngt/SATS (med ngn)sedan 1872 i bet. ’diskutera, ventilera’ (bet. först anv. av Viktor Rydberg)sv. dial. dryfta ’rensa säd i ett tråg, så att agnar och damm skiljs bort’; besl. med drypa
Subst.:vbid1-138296dryftande,
vbid2-138296dryftning