Svensk ordbok 2009, webbversion

1dubb´el adjektiv ~t dubbla ●som består av eller känne­tecknas av två enheter av (mer el. mindre) samma slag admin.utstr.JFRcohyponymenkel 1 dubbelfönsterdubbelsängdubbeltydigdubbla säkerhets­anordningardiamanterna förvaras under dubbla låsett hus med dubbel in­gång○spec. i ett (ofta skämts.) ut­trycken stor kvinna i dubbel bemärkelse○spec. äv. om verksamhet, känsla m.m.som verkar i två mot­satta riktningar ibl. med klandrande bi­betydelse dubbelagentdubbelnaturdubbelspel○äv. som rent måtts­ordtvå gånger den an­givna om­fattningen han fick betala dubbla beloppetdelad glädje är dubbel glädjehon är dubbelt så gammal som sin son (adv.)○äv. i fråga om an­dra an­tal än tvåi sammansättn. JFRcohyponymflerfaldig mångdubbeltredubbeldubbel bokföringsebokföring dubbel myntfotsemyntfot dubbelt upp dubbelt så mycket​ de nya behållarna rymmer dubbelt upp jäm­fört med de gamla dubbla budskapsebudskap dubbla rosorse1ros dubbla tulpanersetulpan ha dubbla bottnarsebotten ha dubbla lojaliteterselojalitet vika sig dubbel av skrattseskratt sedan 1508brev från slottsfogden i Åbo Josef Pedersson till Svante Nilsson (Grönblad)fornsv. dobel, dubel; av fra. double med samma betydelse; av lat. dup´lus ’två­faldig’ Tredubbel, fyrdubbel etc. är exempel på att språket inte all­tid är logiskt: fyrdubbel borde ”egentligen” ersättas av *tvådubbel och tredubbel av *enochenhalvdubbel. En bekvämlighetsprincip vinner här över en logisk princip. Men har man trots allt svårt för det ”ologiska” tredubbel, så är trefaldig ett bra alternativ. Jämför stilruta för varandra.
2dubb´el substantiv ~n dubblar dubbl·ar●spel med två spelare på varje sida i normalt individuella boll­spel, t.ex. tennis sport.JFRcohyponym2singel 1 dubbelfinaldamdubbelherrdubbelspela dubbelsedan 1936se 1dubbel