Svensk ordbok 2009, webbversion

dubb`elspel substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en dubbel|­spel·etverksamhet (på visst om­råde) som tycks bedrivas i två mot­satta riktningar i syfte att vilse­leda komm.tid.partiet beskylldes för att bedriva dubbelspel i EMU-frågandubbelspel (i ngt)sedan 1845