substantiv ~n dubbeltimmar
äv.
dubb`eltimmadubb`eltimma
~n ~r
dubbel|timm·en, dubbel|timm·an●två lektionstimmar i följd i samma ämne
med el. utan rast emellan
pedag.tid.JFRcohyponymenkeltimme
dubbeltimme i mattedubbeltimme (i ngt)sedan 1896Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n dubbeltimmar
äv.
dubb`eltimmadubb`eltimma
~n ~r
dubbel|timm·en, dubbel|timm·an●två lektionstimmar i följd i samma ämne
med el. utan rast emellan
pedag.tid.JFRcohyponymenkeltimme
dubbeltimme i mattedubbeltimme (i ngt)sedan 1896