Svensk ordbok 2009, webbversion

du`glig adjektiv ~t dug·ligsom har mer än till­räcklig förmåga på det om­råde som fram­går av samman­hanget admin.psykol.JFRcohyponymdugandecohyponymkapabelcohyponymkompetent 1 en duglig lärareduglig (i ngt)sedan 1505brev från Svante Nilsson Sture (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)fornsv. dughliker; till duga