Svensk ordbok 2009, webbversion
dum
`
huvud
substantiv
~et
,
plur.
~en
äv.
~
,
best.
plur.
~ena
dum|huvud·et
●
dum person
psykol.
yrk.
SYN.
synonym
dumskalle
synonym
dumsnut
sedan 1700
substantiv ~et, plur. ~en äv. ~, best. plur. ~ena
dum|huvud·et●dum person
psykol.yrk.SYN.synonymdumskallesynonymdumsnut
sedan 1700