adjektiv duvet duvna
duvn·are●som är i dåligt tillstånd
särsk. om person, dryck el. växt men äv. allmännare
admin.kokk.psykol.JFRcohyponymdåsigcohyponym2matt 1cohyponymavslagen
han kände sig lite duven efter skidturendet berömda stadshotellet såg en aning duvet utsedan 1385Klosterläsningfornsv. duvin, dovin ’maktlös; slapp’; besl. med domna, dov