Svensk ordbok 2009, webbversion

dygn [dyŋ´n] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en dygn·et●tids­intervall från en mid­natt till nästa om­fattande 24 timmar tid.JFRcohyponymdag 2cohyponymnatt kalenderdygnan­läggningen är i drift dygnet runtdygnets ljusa delett år om­fattar 365 dygnhan verkar arbeta dygnet runt○äv. om 24-timmarsperiod o­avsett dess början och slut­punktresan tog precis ett dygn(under) ett dygn, (en gång) om dygnet, (en gång) per dygnsedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. döghn, dyghn; nord. ord, besl. med dag