Svensk ordbok 2009, webbversion

dynami´k substantiv ~en dyn·am·ik·en1(läran om) kroppars rörelse under in­verkan av krafter fys.JFRcohyponymstatikcohyponymkinematikcohyponymmekanik 1 aerodynamikhydrodynamiksedan 1774till dynamisk 2inne­boende förmåga till (positiv) förändring hos ngn samman­satt före­teelse vetenskapl.språkets dynamikdynamiken i industriregionernasedan 19233ton­styrkans skiftningar som musikaliskt uttrycks­medel musiksedan 1889