Svensk ordbok 2009, webbversion
ef
`
terrättelse
substantiv
~n
efter|rätt·els·en
●
särsk. i vissa uttryck
det att rätta sig efter ngt
formellt; ngt åld.
komm.
JFR
cohyponym
lydnad
en föreskrift för allmän efterrättelse
(till) efterrättelse
sedan 1668