adjektiv ~t
egen|mäkt·ig●som handlar utan att ta hänsyn till andras rättigheter
el. till lag el. rättvisa e.d.
admin.jur.psykol.JFRcohyponymmaktfullkomligcohyponymsjälvrådigcohyponymdespotiskcohyponymdiktatorisk
en egenmäktig styrelse○äv. om handling e.d.egenmäktiga besluthan hade egenmäktigt utropat sig till konung (adv.)egenmäktigt förfarandeseförfarande
sedan 1662