Svensk ordbok 2009, webbversion

egen´tlig adjektiv ~t egent·lig●som har alla de karakteristiska egenskaperna för ngt (som fram­går av samman­hanget); ofta i negerade ut­tryck admin.språkvet.JFRcohyponymriktig 2cohyponymverklig 2cohyponymfaktiskcohyponymsann 2 något egentligt fel har hon inte gjortkungen har ingen egentlig makt○äv. med ton­vikt på grund­läggande el. urspr. egenskap i visst samman­hangde egentliga orsakerna till krisenhans egentliga syfte med resan var att koppla avhennes egentliga ärende var att låna pengar○spec. (språkvet.) om ordbetydelsebok­stavlig MOTS.antonymbildlig ordets egentliga betydelsetextens egentliga inne­bördegentligt bråksebråk 2 egentligt subjektsesubjekt 1 sedan 1555av lågty. egentlik med samma betydelse, till egen, se egen