Svensk ordbok 2009, webbversion

egg`a verb ~de ~t egg·arstarkt på­verka (ngn/ngt) att ut­föra viss handling komm.psykol.JFRcohyponymelda 2cohyponym1driva 1cohyponymhetsa 1 bokens inlednings­kapitel eggar till vidare läsningnya ideologier eggade till upp­ror mot den gamla ordningenspec.ofta med partikel, särsk.upp verka (sexuellt) upp­hetsande eggande rytmerde erotiska bilderna eggade upp demen rolig kok­bok som eggar fantasinegga (upp) ngn (med ngt), egga ngn (att+V), egga ngn (till ngt/att+V)sedan 1385Klosterläsningfornsv. äggia; till egg Subst.:vbid1-141277eggande; eggelse