Svensk ordbok 2009, webbversion

ekonom [-nå´m] substantiv ~en ~er eko·nom·en●person som sysslar med (företags- eller national)ekonomi vanligen yrkesmässigt, t.ex. som forskare el. råd­givare ekon.yrk.civilekonomenligt ekonomernas prognoser skulle konjunkturen vända in­om ett år○äv. om person som är skicklig i (hushålls)ekonomihon var en god ekonom och höll all­tid reda på alla extra­prisersedan 1724via lat. av grek. oikon´omos ’förvaltare; hus­hållare’, till oi´kos ’hus’ och nem´ein ’ordna; fördela’