Svensk ordbok 2009, webbversion

el`dbegängelse substantiv ~n ~r eld|­be·gäng·els·en●(hög­tidlig ceremoni vid) kremering relig.tid.JFRcohyponymbegravning eldbegängelse (av ngn)sedan 1890till fornsv. beganga, bega ’begå; verk­ställa (spec. begravning)’