Svensk ordbok 2009, webbversion

el`dsvåda substantiv ~n eldsvådor elds|­våd·an(större) eld som inte är under kontroll och som upp­stått av våda el. är an­lagd af.samh.tid.SYN.synonymbrand 1 JFRcohyponymvådeld bekämpa en eldsvådasläcka en eldsvådaeldsvådan bröt ut vid mid­nattefter bomberna kom eldsvådorna som rasade i dagar och brände av hela kvartersedan 1635jfr fornsv. elds vadhe ’eld­fara’; till eld och våda