Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
eld|vakt·en●person som har till uppgift att passa eld
så att den inte slocknar, vållar brand etc.; spec. i tält (medan andra sover)
särsk. mil.arb.samh.yrk.JFRcohyponymbrandvaktcohyponymtornväktare
○äv. om bevakningenhan ansvarade för eldvakten mellan kl. 4 och 6sedan 1835