Svensk ordbok 2009, webbversion

elek´trisk adjektiv ~t elektr·isk●som har att göra med elektricitet admin.af.eltekn.fys.JFRcohyponymelektroteknisk elektrisk strömen elektrisk stötett elektriskt mot­stånd○spec.som drivs eller åstad­koms med elektricitet elektriskt ljusen elektrisk motorelektrisk tid­tagningspela elektrisk gitarr○spec. äv.som producerar eller är laddad med elektricitet en elektrisk ål○äv. om person el. före­tag som sysslar med elektricitet el. elektriska artiklaren elektrisk firmahan är elektrisk ingenjör○äv. bildligt om ngt snabbt, livligt el. häftigthennes nästan elektriska ut­strålningelektriska stolensestol 1 sedan 1753av ty. elektrisch med samma betydelse; av fra. électrique; bildn. till grek. e´lektron ’bärn­sten’ (efter­som friktions­elektricitet först iakt­togs i bärn­sten)