substantiv ~et
elfen|ben·et●hårt, benvitt ämne i elefantbete
el. liknande bete, t.ex. på valross; särsk. anv. för prydnadssyfte
ämne.elfenbensinläggningsmå statyetter i elfenbenhalsband i elfenben○äv. om ämnets gulvita färgsidentyget gick i elfenben○äv. om liknande ersättningsämne el. konstgjort ämnevegetabiliskt elfenbensedan 1526av ty. Elfenbein med samma betydelse, förledet till grek. el´ephas ’elefant’; jfr elefant