verb ~de ~t
e·lid·er·ar●vanligen pass. el. perf. part.
utelämna
slutvokal i ett ord; före ett ord som börjar på vokal
språkvet.elidera ngtsedan 1803av lat. eli´dere ’utstöta’; jfr elision
Subst.:vbid1-142354eliderande,
vbid2-142354elidering;
elision