Svensk ordbok 2009, webbversion
eljest
[el`-äv.el´-]
adverb
●annars
ngt åld. el. provins.Nolljag går långsamt, eljest blir jag för varmden eljest så snälle NN blev rasandesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ällighis, trol. eg. ’vid annat läge’, till äl-, identiskt med lat. al´ius ’annan’, och läghe ’läge’