adjektiv,
neutr. ~
e·min·ent●mycket framstående eller skicklig
inom visst område (som vanligen framgår av sammanhanget)
admin.psykol.JFRcohyponymprominent 1
en eminent tecknare○äv. om handling e.d.hans eminenta fotarbetehennes eminenta pianospel○äv.egentlig och betydelsefull
i eminent meningsjukdomen är i eminent grad smittsamsedan 1761av lat. e´minens ’framstående; utmärkt’, till emine´re ’höja sig’