substantiv ~en
en|dräkt·en●enighet och sämja
ngt högt.komm.MOTSATSantonymtvedräkt
JFRcohyponymfred 1
de olika folkgrupperna lever i fred och endräkt med varandraendräkt (mellan ngra), endräkt (med ngn)sedan 1458stadfästelse utfärdad av kung Kristian på besittningsrätt för finska Nådendals kloster (Arwidsson)fornsv. endräkt; av lågty. endracht med samma betydelse, till over en dragen ’vara ense’, eg. ’bära jämnt’; jfr dra, dräkt