Svensk ordbok 2009, webbversion

e`nkönad adjektiv enkönat en|­kön·ad1som har antingen han- eller honorgan dvs. ståndare el. pistill; om blomma bot.JFRcohyponymtvåkönad gran och sälg har enkönade blommorsedan 18502som ut­görs av en­bart män eller en­bart kvinnor om social miljö, gruppering e.d. sociol.biskopskollegiet var länge en enkönad församlingsedan 1975