Svensk ordbok 2009, webbversion

enk´el adjektiv ~t enkla enkl·are1som består av eller känne­tecknas av en enda enhet admin.JFRcohyponym1dubbel enkelbladigenkelfiligenkelhyttsy med enkel tråden enkel resa Stockholm–Göteborg○äv. om ngt som består av ett lager e.d.enkla rosorett enkelt lager med tapeter○äv.som inte upp­repas JFRcohyponymflerfaldig enkel frågase1fråga 1 enkel majoritetsemajoritet enkelt bolagsebolag sedan 1676av lågty. enkel med samma betydelse; bildn. till 1en 2som inte inne­håller ngt ut­över det nöd­vändiga och normala vilket ibl. an­ses sämre, negativt, ibl. naturligt o.d. admin.psykol.JFRcohyponymtorftig enkel husmans­kostenkel in­kvarteringen enkel men hel och ren bomulls­klänningtacka med några enkla ord○spec. i fråga om låg social ställningen flicka av enkel här­komst○äv. i ut­tryck för låg självuppskattning e.d., särsk. när man burit sig dumt åtkänna sig enkelgöra en enkel figursedan 17493lätt att förstå eller ut­föra admin.psykol.MOTSATSantonymkrånglig 1antonymsvår 1 JFRcohyponymlättfattligcohyponymlätt 4 en enkel upp­giften enkel läro­bok i geologi○ibl. ngt iron.en allt­för enkel förklaringdet finns sällan några enkla lösningar i politiken○äv. med tanke på ngts upp­byggnado­komplicerad MOTS.antonymkompliceradantonymsammansatt 1 maskinen hade en ganska enkel konstruktionenkla kemiska ämnenenkel (för ngn) (att+V)helt enkeltbaravid konstaterande av faktum e. d.​ bevisen räckte helt enkelt inte för att fälla honom; vi är helt enkelt inte bättre än så här sedan 1790