substantiv ~en
enkel·het·en●det att vara enkel
psykol.JFRcohyponymdirekthet
i all sin enkelhet är stycket en pärlaenkelhet (hos/i ngn/ngt)för enkelhet(en)s skullseskull
i all enkelhetutan större anspråk
de åt en omelett i all enkelhet
sedan 1760Svensk ordbok 2009, webbversion