Svensk ordbok 2009, webbversion

enkom [e`n-, en`-äv.e´n-] adverb enk·omen­bart för visst ända­mål e.d. Nollde hade rest till Stock­holm enkom för att shoppasedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. enkom, eg. dativ plur. av enka, adj., ’ende’; till 1en; jfr 1ynka