[en`-el.e`n-]
substantiv ~en
en·sam·het·en●det att vara ensam
psykol.JFRcohyponymavskildhetcohyponymtvåsamhetcohyponymutanförskap
hon övade mycket på pianot i sin ensamhet○ofta med tonvikt på känslomässig isoleringMOTS.antonymgemenskap
ensamhetskänslaensamhetsskräckstorstädernas jäkt och ensamhetsedan ca 1680Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet.Motto i Hjalmar Söderbergs skådespel Gertrud (1906)