verb ~de ~t
ent·led·ig·ar●avskeda
ngt formelltarb.hon entledigades på grund av förskingring○äv.bevilja avsked eller befrielse
hon entledigades på egen begäran från sitt uppdragentlediga ngn (från ngt)sedan 1649av ty. entledigen med samma betydelse, till ledig ’fri’; jfr ledig
Subst.:vbid1-143733entledigande