Svensk ordbok 2009, webbversion

eska´der substantiv ~n eskadrar eskadr·ar●medel­stor stridande enhet av far­tyg samman­satt av o­lika lägre enheter el. fartygs­typer nu­mera ej officiell beteckning, ersatt av ”flottilj”mil.sjö.eskaderchefflotteskader○äv. om liknande samling strids­flygplanendast vid beskrivning av ut­ländska förh.JFRcohyponymflottilj eskaderflygningeskadrar ur RAFen eskader (ngra), en eskader (av/med ngra)sedan 1687av fra. escadre med samma betydelse; av ita. squadra, urspr. ’fyr­kantig slag­ordning’; till lat. quad´rus ’fyr­kantig’; jfr kader, kvadrat, skvadron