Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
ex·il·en●landsflykt
samh.tid.JFRcohyponymförvisning 1
exilkubanexilregeringleva i exilden störtade presidenten gick i exil(i) exilsedan 1821av fra. exil med samma betydelse; av lat. exi´lium ’landsförvisning’