Svensk ordbok 2009, webbversion

exi´l substantiv ~en ex·il·enlands­flykt samh.tid.JFRcohyponymförvisning 1 exilkubanexilregeringleva i exilden störtade presidenten gick i exil(i) exilsedan 1821av fra. exil med samma betydelse; av lat. exi´lium ’lands­förvisning’